Tillbakablick
Tänkte berätta om min resa som jag varit med om sen jag gick ut skolan för sex år sen.
Vad jag lärt mig under tiden, erfarenheter, misslyckanden, glöd, passion och kärlek.
Jag gick ut skolan sommaren 2010 så sökte jag mig till gondolen i stockholm där jag hade hand om pm, vilket är förbeställningar av mat för stora sällskap och även ibland dryck. Där stod jag nyexaminerad, hade ingen aning om egentligen vad jag höll på med gjorde bara som jag blev tillsagd och gjorde förberedelser till övriga i köket, skickade ut förbeställningar, lade silltallrikar, skickade ut desserter. Där stannande jag till slutet av sommaren, jag blev uppsagd pågrund av att jag blev sjuk i en vecka och försökte ringa mina chefer utan resultat, åkte upp till jobbet, bad den som jobbade att säga till att jag inte kunde komma in, åkte hem och sov, blir väckt av att min chef ringer och undrar vart jag är och jag säger som det är och att jag även åkt in till jobbet för att sjukanmäla mig. Veckan därpå jobbar och och i slutet av veckan får jag tillbaka samma skit som jag hade. Går tilbaka och då säger min chef att jag är uppsagd för att jag enligt honom satt de i skiten, det jag inte visste är att man inte kan avskeda personal pågrund av det, har du problem med en anställd så ska du först varna personen.
Fick söka vidare och då hamnade jag på majola restaurangkonsult, åkte runt till olika stora företag som behövde hjälp med diverse saker, det var allt från att panera strömming till att värma på mat, hacka lök och lättare köksarbeten, i november började arbetspassen sina och var då tvungen att ta något annat. Därefter körde jag på brasserian i handens centrum någonstans där kände jag att jag var påväg att bli kock, jag lärde mig att förbereda luncher, förebereda alacarte och även köra service, service är den tid man skickar ut mat till gästerna så på en restaurang finns det lunch och kvälls service och där emellan prepptid (förberedelser). Min största rädsla på brasserian var en kille jag jobbade med som heter marko, han gav mig så in i helvete mycket skit varje arbetspass men det var endast i syfte att jag skulle lära mig och lärde mig gjorde jag och idag är jag tacksam för det, kockyrket handlar om repetera samma sak om och om igen tills det sitter i ryggraden.
Spolar fram till våren 2012 då jag kände att jag var hungrig på något nytt så jag sökte mig till sjöbodarna i nynäshamn, restuarangen låg längst ut i nynäshamn mitt ute i ingenstans (bokstavligen). Försökte att köra sommaren där men misslyckades pågrund av att jag stod ensam i varmköket och hade gäster från dess vi öppnade tills dess att vi stängde och däremellan skulle jag även laga mat och förbereda samtidigt vilket är fullständigt omöjligt så jag började vantrivas och bestämde mig för att sluta.
Började på brasserian igen för att jag behövde pengar och att det var ganska bekvämt för jag kunde ju köket utantill men kände att ville göra någonting annat fortfarande, därefter blev det story hotel i sundbyberg, vi körde en amrikansk steakhouse meny med en del asiatiska inslag. Där någonstans fick jag en känsla för hög kvalitet, och att inte ha en så stor meny.
Året därpå sökte jag mig till Carlshälls Gård. Här var det mest förberedelser för vi körde bröllop till ca 100 pers varenda helg, konferenser och även andra evenemang på gården. Jag lärde mig väldigt mycket om logistik, planering, uppläggning av en sådan service. Faktiskt ganska skönt att jobba på det sättet.
Därefter blev det mitt nuvarande jobb på Magnolia, i början var det en blanding mellan café och streetfood, där jag blev anvarig för köket vilket jag inte visste att jag skulle bli när jag tog tjänsten, jobbade med gamla kocken ca en eller två veckor innan han hoppade av för att han skulle öppna ett eget ställe, så jag började sätta menyer, planera inför kommande evenemang, och göra så att allt funkade som det skulle, i början av det här året (2016) bestämde vi oss för att köra asiatiskt, eller asiatisk inspirerat ska jag nog säga. Anledingen till det kommer av att det asiatiska gick mest på luncherna så det kändes som rätta vägen att gå.
Därefter gjorde vi ett göra själv system för våra gäster där fick välja kolhydrat, protein och sås själva mellan vissa alternativ, jag satte mig helt emot det redan från första början för att det tar för lång tid att kolla igenom vad varenda gäst ska ha specifikt. Månaderna rullade på och i maj smällde det till utav bara helvete över en natt, och en sån omställning är svår när du måste planera mer förberedelser samt att beställa hem mer varor, Dessutom hade vi en alldeles för stor meny som jag påpekade gång på gång sedan årets början, så att köra servie var som att lägga ett pussel som aldrig kunde gå ihop. Pågrund av detta så fick jag sömnproblem av att jag aldrig kunde släppa jobbet, tänkte på hur det gick för min kollega när han stod själv i köket vilket vi gjorde utom fredag och lördag, och så bir det när man bryr sig om nåt, en restaurang är ett levande väsen som även kan sluka människor. Passen började kännas tyngre och tyngre, spelade ingen roll att jag hade varit ledig det blev ändå tyngre för varje arbetspass. Att jobba 12 timmars pass 4-5 dagar i veckan med en meny som inte går ihop hur mycket man än fixar, trixar leker superman och trollkarl och det ändå inte går ihop så tär det på en. Nu har jag sagt upp mig, nu har jag semester och har tagit en välbehövd break, har även underat på om jag helt ska lägga av med kockyrket och behövt få en nytänding till passionen för mat.
Så vad har jag lärt mig under dessa sex år?
Jag har lärt mig vad som funkar, vad som defenetivt inte funkar.
Vilken attityd man ska ha gentemot andra, jag skulle aldrig skälla ut en lärling, man kommer så mycket längre med att förklara hur man gör och varför.
Jag har lärt mig att tänka flera dagar i förväg mitt huvud är aldrig närvarande idag det ligger alltid 2 dagar i förväg.
Jag har lärt mig att en liten meny är bättre än en stor, kvalitetsmässigt och utförlighetsmässigt.
Jag har lärt mig att jag nog är min största kritiker till min egen matlagning då jag sällan är hlt nöjd med det jag gör, jag vill alltid göra det bättre och utveckla det jag gör, därmed inte sagt att det jag gör är dåligt, tvärtom men det är själva drivet framåt, självkritiken som driver mig.
Jag har lärt mig att min dag består 80% av att tänka på mat, varje dag.
Det här har varit min resa fram tills idag. Imorgon är en ny spännande dag.
Med Glöd, Passion och Kärlek.
Vad jag lärt mig under tiden, erfarenheter, misslyckanden, glöd, passion och kärlek.
Jag gick ut skolan sommaren 2010 så sökte jag mig till gondolen i stockholm där jag hade hand om pm, vilket är förbeställningar av mat för stora sällskap och även ibland dryck. Där stod jag nyexaminerad, hade ingen aning om egentligen vad jag höll på med gjorde bara som jag blev tillsagd och gjorde förberedelser till övriga i köket, skickade ut förbeställningar, lade silltallrikar, skickade ut desserter. Där stannande jag till slutet av sommaren, jag blev uppsagd pågrund av att jag blev sjuk i en vecka och försökte ringa mina chefer utan resultat, åkte upp till jobbet, bad den som jobbade att säga till att jag inte kunde komma in, åkte hem och sov, blir väckt av att min chef ringer och undrar vart jag är och jag säger som det är och att jag även åkt in till jobbet för att sjukanmäla mig. Veckan därpå jobbar och och i slutet av veckan får jag tillbaka samma skit som jag hade. Går tilbaka och då säger min chef att jag är uppsagd för att jag enligt honom satt de i skiten, det jag inte visste är att man inte kan avskeda personal pågrund av det, har du problem med en anställd så ska du först varna personen.
Fick söka vidare och då hamnade jag på majola restaurangkonsult, åkte runt till olika stora företag som behövde hjälp med diverse saker, det var allt från att panera strömming till att värma på mat, hacka lök och lättare köksarbeten, i november började arbetspassen sina och var då tvungen att ta något annat. Därefter körde jag på brasserian i handens centrum någonstans där kände jag att jag var påväg att bli kock, jag lärde mig att förbereda luncher, förebereda alacarte och även köra service, service är den tid man skickar ut mat till gästerna så på en restaurang finns det lunch och kvälls service och där emellan prepptid (förberedelser). Min största rädsla på brasserian var en kille jag jobbade med som heter marko, han gav mig så in i helvete mycket skit varje arbetspass men det var endast i syfte att jag skulle lära mig och lärde mig gjorde jag och idag är jag tacksam för det, kockyrket handlar om repetera samma sak om och om igen tills det sitter i ryggraden.
Spolar fram till våren 2012 då jag kände att jag var hungrig på något nytt så jag sökte mig till sjöbodarna i nynäshamn, restuarangen låg längst ut i nynäshamn mitt ute i ingenstans (bokstavligen). Försökte att köra sommaren där men misslyckades pågrund av att jag stod ensam i varmköket och hade gäster från dess vi öppnade tills dess att vi stängde och däremellan skulle jag även laga mat och förbereda samtidigt vilket är fullständigt omöjligt så jag började vantrivas och bestämde mig för att sluta.
Började på brasserian igen för att jag behövde pengar och att det var ganska bekvämt för jag kunde ju köket utantill men kände att ville göra någonting annat fortfarande, därefter blev det story hotel i sundbyberg, vi körde en amrikansk steakhouse meny med en del asiatiska inslag. Där någonstans fick jag en känsla för hög kvalitet, och att inte ha en så stor meny.
Året därpå sökte jag mig till Carlshälls Gård. Här var det mest förberedelser för vi körde bröllop till ca 100 pers varenda helg, konferenser och även andra evenemang på gården. Jag lärde mig väldigt mycket om logistik, planering, uppläggning av en sådan service. Faktiskt ganska skönt att jobba på det sättet.
Därefter blev det mitt nuvarande jobb på Magnolia, i början var det en blanding mellan café och streetfood, där jag blev anvarig för köket vilket jag inte visste att jag skulle bli när jag tog tjänsten, jobbade med gamla kocken ca en eller två veckor innan han hoppade av för att han skulle öppna ett eget ställe, så jag började sätta menyer, planera inför kommande evenemang, och göra så att allt funkade som det skulle, i början av det här året (2016) bestämde vi oss för att köra asiatiskt, eller asiatisk inspirerat ska jag nog säga. Anledingen till det kommer av att det asiatiska gick mest på luncherna så det kändes som rätta vägen att gå.
Därefter gjorde vi ett göra själv system för våra gäster där fick välja kolhydrat, protein och sås själva mellan vissa alternativ, jag satte mig helt emot det redan från första början för att det tar för lång tid att kolla igenom vad varenda gäst ska ha specifikt. Månaderna rullade på och i maj smällde det till utav bara helvete över en natt, och en sån omställning är svår när du måste planera mer förberedelser samt att beställa hem mer varor, Dessutom hade vi en alldeles för stor meny som jag påpekade gång på gång sedan årets början, så att köra servie var som att lägga ett pussel som aldrig kunde gå ihop. Pågrund av detta så fick jag sömnproblem av att jag aldrig kunde släppa jobbet, tänkte på hur det gick för min kollega när han stod själv i köket vilket vi gjorde utom fredag och lördag, och så bir det när man bryr sig om nåt, en restaurang är ett levande väsen som även kan sluka människor. Passen började kännas tyngre och tyngre, spelade ingen roll att jag hade varit ledig det blev ändå tyngre för varje arbetspass. Att jobba 12 timmars pass 4-5 dagar i veckan med en meny som inte går ihop hur mycket man än fixar, trixar leker superman och trollkarl och det ändå inte går ihop så tär det på en. Nu har jag sagt upp mig, nu har jag semester och har tagit en välbehövd break, har även underat på om jag helt ska lägga av med kockyrket och behövt få en nytänding till passionen för mat.
Så vad har jag lärt mig under dessa sex år?
Jag har lärt mig vad som funkar, vad som defenetivt inte funkar.
Vilken attityd man ska ha gentemot andra, jag skulle aldrig skälla ut en lärling, man kommer så mycket längre med att förklara hur man gör och varför.
Jag har lärt mig att tänka flera dagar i förväg mitt huvud är aldrig närvarande idag det ligger alltid 2 dagar i förväg.
Jag har lärt mig att en liten meny är bättre än en stor, kvalitetsmässigt och utförlighetsmässigt.
Jag har lärt mig att jag nog är min största kritiker till min egen matlagning då jag sällan är hlt nöjd med det jag gör, jag vill alltid göra det bättre och utveckla det jag gör, därmed inte sagt att det jag gör är dåligt, tvärtom men det är själva drivet framåt, självkritiken som driver mig.
Jag har lärt mig att min dag består 80% av att tänka på mat, varje dag.
Det här har varit min resa fram tills idag. Imorgon är en ny spännande dag.
Med Glöd, Passion och Kärlek.
